Väntar...

.. på ett möte, en man hos Svenska Jazzriksförbundet - å undrar så vem statyn föreställer.... Förundras över hur tyst det är... Borde det inte tutas i saxofoner å annat hela dagarna?
Nå, nu ska jag se snygg å skärpt ut - bäst att öva! Puss

Trotsar träningsvärken...

...och inväntar Samboliten som lånat min bil idag. Tänkte i något svagt ögonblick GÅ till gymmet - styrketräna -och sen GÅ hem.
Herregud, jag kan inte va klok!

Men jag sansade mig. Tog en kopp kaffe - och skrev nio fakturor. Duttig kicka!

Nu kommer han hem snart. Bäst att byta om - så är jag helt enkelt tvungen att åka sen.

Undrar när det blir sådär -ja, ni vet - härligt... och eh, fantastiskt... och eh... liksom livsnödvändigt att åka till gymmet?
Jag vet att det kan vara så. Jag har varit där förr.
MEn det förret känns väldigt långt bort.

Nå - jag är bra. Jag gör det här för mig.
Ahum.
Tittade lite på mina mått. -13 cm när man lägger samman alla mätpunkter.

Fan - jag kommer att vara försvunnen i augusti 2012!

En tisdag med variation...

Upp tidigt. Aj. Jag har ont överallt. Måtte ha gjort ett jädrans bra jobb på gymmet i går (tafflar ju runt själv efter att PT:n fick sluta )
Tre barn har försovit sig, upptäcker jag. Tonårssonen och kompis (som pluggat halva natten - jo, och det är nog faktiskt sant) och Dotera.
Hallå! - skrik - frukost - Det finns ingen mjölk !- (va inte jag som tog den sista) vem ska duscha?- vad är klockan -Kaffe, snälla?!  Spring nu! - mina skor är borta!... och så vidare..
Sen ska jag till TV4 och lilla Hayley - en fin dokumentär om  12-åringen som nu lever på lånad tid. Men tokfärsk forskning gör att hon kanske överlever sin 13års-dag.
Och så öppnar jag munnen. Hes. Hes som en tvättbräda. Jag som har den snällaste rösten i världen. Fick stanna upp i läsningen flera gånger - vilket gör mig alldeles oförblommerat ursinnig - på mig själv! Jamen, ni förstår - själva flytet i historien förstörs, tonen, allt... Ja. ni lär ju höra själva.
Stressa vidare till lilla KulturTV-kanalen - hittar ingen parkering. Åker runt i 20 minuter! Till slut - en plats - kanske lite nära korsningen men, men dock. Jag är inte i vägen.
Skriver tablåintromanus för fyra dagar - äter medhavd lunch - harklar mig. Dricker vatten  - speakar manus. Springer iväg till bilen. Har fått böter.
Tjo...hej....
Vidare till nästa jobb. Sjunger i bilen som en tok -ljusaste låtarna jag kan för att få bort "sopranslemmet" - Framme vid studion - Radioreklam för bilfirma - Får vänta i 20 minuter på min motspelare - han är sen för att han provfilmat till Milleniumshooten - en gammal dubbkompis - allt funkar -  och ja, det blir bra. Vi kommer med bra manusändringar - men vi måste ta bort 20 ord - ur en 20 sekunders spot. Och gärna agera fint samtidigt.
Nå - det gick. Och tack. Rösten höll.
Hem. Nä - handla middag först. Glömde ju det. Sonen satt hemma och berättade livligt om mörkläggningen av Liljeholmen - strömmen gick för 45.000 hushåll - inklusive skolan och allt runtomkring.
Skriva lite texter. Göra middag.
Läxläsning - först uppsats i svenska/respons. Sen 20 sidors plugg inför engelskaprov  - med Dotera.

Nu vill jag visst ha lite semester känner jag.
Och samtidigt... Nä. Nu lever jag ju. Nu är jag.
Jag känner det. Hehe, både fysiskt (träningsvärk) och psykiskt (jag är PÅ)

Men får man vara lite trött?
Och kan man försäkra sin röst?

Huppelibupp!

Vart tar dagarna vägen?
Visserligen försvann söndagen i ett töcken. Somnade halv fem - vaknade 20 över nio.... suck.
Sedan jag fyllde 40 - har min förmåga att somna om totalförsvunnit. Jag saknar den verkligen.
Sen fylldes dagen av födelsedagsplanering. Har ju två nära vänner som fyller 50 i maj. Och det inbegriper revynummer, specialskrivna sånger - och planeringsmöten. Dom är i och för sig väldigt trevliga och brukar innebära en stunds roligt prat, god mat och nåt glas vin (eller tre).


I dag har jag skrivit låttexter med en av mina närmaste godingar - inför shower i höst.

Sen förfärdigat en "pekbok för tonåringar" - dvs ett grattiskort till en 15-åring som min mamma ska fira. Pill, pill - få se om jag får till en bild...

Och yes - jag har varit och träääänat! För första gången på över så många dagar. Och jag hoppas så att åtminstone liiiite av det jag hann träna upp i kondition och styrka inte är helt borta.
I morgon har jag tre jobb. Men det är bra. Jag behöver jobba.

Sonen kör stenplugg - under moderns stränga överinseende. Engelsk uppsats om tortyr - och de etiska aspekterna. Med en kompis. Och jag tycker att det är väl många basröst-skratt utifrån köket.

Men - man ska väl ha lite kul när man pluggar också...
Trött som en örn. Men glad att jag står upp. Eh. Sitter ner :)

Manusgenomläsning  för tv4 härnäst på agendan inför i morgon - Om en flicka med sjukdomen Progeria - ett slags för tidigt åldrande. Har följt henne genom flera dokumentärer nu.
En makalös styrka i en så liten tunn kropp.

Som sagt - är glad att jag både står och sitter här.

Pöss! Hoppas jag hinner runt en sväng till er.

Update: Jahaja. Upp och ner. Nå - blir till att jobba med armmusklerna och laptopparna då!

Tokspacklad på väg ut

.. I natten- och till gig på Ängby Slott. Madonna-medley nytt för i kväll.- och förstås, just för tillfället- Glenns orkester. Håll i hatten- åh omg håll i min röööst!
Update: - Vilka härliga kommentarer - Gud vad ni är gulliga. Jag ska alltid stå i det snälla badrumsljuset, vifta till med ifååånen så det blir liiite suddigt och ha lagom mycket foundation :) - ja, och öva på kindbensplutet!

Utsikten just nu

Nej, nej...

..klockan är inte alls över halv tre på natten. . Det är bara nåt fel på den. (hej hopp syftningsfel - jaja, inte natten - klockan..)
Eller så är det mig det är fel på. Kan så vara.
Ja, jo - jisses, det var nog reklamation sen dag ett, tror jag.
Mina föräldrar har försökt och försökt men till och med ARN sade nä - Näpp - no refund!

Mår otroligt mycket bättre - och så lycklig över det. Ingen feber - hostan under kontroll - och astman i sträng cortison-förmaning.
Har städat nästan hela radhuset. Tvättat över nio maskiner och packat, vikt och strängt förmanat:
- Knöla inte in i garderoben nu!
Vet att Fru Venus hade en underbar utbildning om just detta:
 Dotera: hostar -men är feberfri sen två dagar - och pigg som en mört - så hon får gå till skolan i morgon. Sonen: ... är tonåring - och vi har en del skoljobb att ta hand om , om man säger så. Men jag är så tacksam för ungskruttarna - Mina älsklingar!
Ni:  är helt underbara. Mina små sötnöss i natten.

So goodnight cyberdarlings, where ever you are!

Jomentackdå.

Vaknar med astma. Hostar -huvudvärk - jobba - Utvecklingssamtal - Repa.
Nä inte repa - det gick bort. Det får lösa sig ändå på lördag.
Bara tanken på att stå upp och hoppa och sjunga i flera timmar känns helt oöverstiglig just nu.
Och vaaaarför hosta och astma nu? Räcker det inte med dum höft?

Gaaah! Bläää!

Nå, jag får vänta ut skiten.
Inte har jag tränat sedan i onsdags heller. Fy fasen.
Känns så himla tröstlöst att det jag hade jobbat upp i kondition bara rinner ut med avloppsvattnet.

Nä - idag - ingen bra dag. I morgon är en annan.

Trött puss...

Johooho...

höftmuskelinflammation...
Men Bajs.
Orka.
Bajs.
Se där - jag lär mig av tonåringarna.

Vägrar låta mig duperas av detta. Vilar och rör mig ändå.

Sist den slog till kunde jag inte gå överhuvudtaget. Jag ska INTE dit igen!
Jag kämpar.

Har gått några kilometer idag - för att jag behövde. Hämta bilen, bland annat.
Nu  - smärtlindring. I morgon känna efter och göra det som krävs. Dvs jobba - AxessTV, repa Oddjob.

Det blir bra. Det blir det.

Sjuk - inte sjuk? - och varför Murphys??

Tja, inte fasen vet jag. Men nä - vaknar i morse pigg - glad - på - och tar tempen.. har 37,8. Är det feber?. När jag för övrigt mår toppen? (har ju inte mätt någon allmän, normal temp). Jag hostar inte, snorar inte. Är piggare än på länge... Aaarrghh. Vet inte...
Sen.. får jag SMS i fredags.
Långa - fint formulerade.
Min PT har fått lämna sitt nuvarade gym med omedelbar verkan. Jag vet förmodligen vad det beror på, och kan förstå. Men jag kan inte byta gym - och vill inte. Har sonens kort där - har två vänner där. Har varit där sedan 8 år.
 Men nu är han borta. Jaha.
Hallå? What is this?
Lagen om alltings jävlighet? Murphy - jag tycker det är fint att du finns och så, men...
Och nu vet jag inte hur länge jag ska köra enligt hans ordination.  Får väl höja lite vikter och le glatt.
Är jag sjuk? Och varför ?
Känner mig inte ett dugg dålig. Tvärtom. Vill träna.
Meh.Va.Fa.....

Äh, som vanligt är allt relativt. Och jag är sjukt glad att jag lever. Och framför allt att dom jag älskar lever.
Det är mitt elexir.
Satt med Samboliten mot husväggen i några timmar idag. I en ljuvlig vårsol.  Löste korsord. sippade på ett glas rosé som jag fick på en bricka. Njöt.


Nå - grhhhhah!
Jag tränar i morgon. Lite - dvs - betoning på lite. Köra motionscykel, gå på löpband. Inget annat.
Ingen maxpuls.
Och så in med bilen på service. Tojtan fyller ett år.
Och jag är.. förbryllad. 

Gissa aktivitet!

Det är inte sant!

...men jag har feber IGEN! Inte mycket - men 37,9 ska man inte gå till gymmet med, har jag förstått.

Fan, är jag allergisk mot att träna?

Suck. Fick ställa in PT-timmen IGEN. Han måtte tro att jag är dum i skallen.

Känner mig sjuk - fast inte sjuk. Lite hettig i kroppen. Ont i axlar, och nacke, men inte mycket värre än vad jag alltid har. Gäspar. Ryser lite. Hjärtat känns hoppigare och knäppare än vanligt. Men det är kanske för att jag känner efter nu.

Snälla - låt detta gå över...
Nåja. Vila sig frisk (om jag nu är sjuk?) är väl det som gäller.

Och lite orolig att det är nåt annat är jag ju. *slutar googla på långvarig feber*
Nä - jag drar mig tillbaka  - bäddar i soffan. Hoppas nån annan städar, tvättar och lagar mat. (I wish!)
Klappa fint på mig, sötnöss...

50 minuter...

blev det.
Jag ska bara göra 40 min. Eller egentligen 30 minuter - eftersom jag hade feber i såpass många dagar.
Men idag gick kroppen på nåt sätt av sig själv  - och jag lovade mig själv minst 1 mil på cykeln med det motstånd som var - och när jag sen äntrade löpbandet och började gå (ja, springer gör jag inte än - på länge :) så blev det plötsligt en halvtimme i stället. För att jag ville. För att det gick.
Kan inte säga att jag direkt ser fram emot min PT-timme i morgon. För allt försenades med en vecka. Och jag gissar att vi ska mäta om nu. Och se om några framsteg gjorts mot första gången.
Nå. Det här är en process som får ta tid. Har det tagit mig nästan 50 år att bli så i så här dålig form, att gå upp 20 kg och tappa livsgnistan - så får det väl ta mer än några månader att komma tillbaka.
(ja, visserligen hade jag några formtoppar - typ träna med glädje 4-6 dagar i veckan och väga 25 kilo mindre) Men min huvudsakliga livshistoria är - lätt, till rätt överviktig och mycket otränad.

Ser fram emot att möta den Nica som kliver ut ur "garderoben" i sommar. Och tänkte först skriva:
-Åh, hoppas det går bra!
Men inser att det inte är det det beror på. Det finns ingen utomstående som kan se till att det går bra. Det beror inte på om jag är lång eller kort. Eller hur vädret är. Eller om jag är rik eller fattig (nåja - han kostar lite i timmen - men med maten planerad tjänar jag in det hundra gånger om) - allt beror på mig!
På vad jag vill. På vad jag gör.
Ett stort ansvar. Fast vet ni? Det är ju mest en kraft. En kraft!
För om jag vill! Då blir det så! Det är BARA jag som bestämmer.
Ingen annan. Inga yttre omständigheter. Om jag vill träna. Då blir det så. Om jag vill äta rätt. Då blir det så.
Shit!
Vilken kraft! DET ÄR JAG SOM BESTÄMMER!

Hade ju varit mycket värre om jag hade varit beroende av någon annan. Eller av om det snöade eller inte. Eller om jag bara hade varit 50 cm kortare, eller om det hade varit i oktober i stället för i mars.
Allt ligger i min hand. Jag väljer vad jag stoppar i mig. Jag väljer hur jag tränar.
JAG BESTÄMMER.

Jamen, då bestämmer jag mig.
Jag ska bli en Nica som mår mycket, mycket bättre! Som orkar, som blir på bättre humör, som vill utveckla sig - förverkliga drömmar.
Och det enda det hänger på är jag själv. Och jag - jag bestämmer över mig själv.
Coolt va?
Fattar ni! Vilken inneboende kraft vi har - alla vi människor! Och ja, jag vet att det är tungt ibland. Tro mig. Och det finns alltid hinder att snubbla på. Men till syvende og sist:
Kraften finns hos mig.

Oj. Lät jag som en nyfrälst käcking nu? Hehe. Mycket möjligt. Men jag rider på vågen när den finns.
Och det känns otroligt skönt att jag kan säga så här när jag ändå tappade en hel vecka av träning och fokus.
För jag har bara en väg. Min väg. Min väg till att må bättre.

Vad sade ni?
Att jag hävdat att det här inte skulle bli en tränings- eller bantningsblogg?

Nämen - det är det inte heller! :)
Lovar att återkomma i morgon med heeeelt andra saker. (och en liten rapport från PT-timmen... bara för att ni så gärna vill :)

Åh, hörni. Jag är fet - jag är otränad.
Men - jag är just nu i fullt samförstånd med vad jag kan åstadkomma.
För JAG BESTÄMMER.

Nu slutar tanten skrika med versaler - och ägnar sig åt att skriva ner anteckningar från det 2,5 timmar långa föräldramötet.
Tjoho! Och Älsk!

Jomen - Beach 2011...

Håhå - här blir man omnämnd som träningsmänniska av fina Spenaten
Bäst att åka till gymmet då  - så att hon får rätt! :)

Försökte SPA:a mig lite i går med Filuran. Hon badade, gjorde hårinpackning, ansiktsmask, fotscrub och målade tå- och handnaglar.
Jag eh, jo - jag gjorde fötterna och fick en anti-age-mask påkletad.

Om jag var snygg när jag vaknade?

Hahahahahah!

Hejdå!

Vad hände?

Jag glömde blogga!

My bad!
Fyyy

Dock har jag tränat. Långsamt. 20 minuter cykel. 25 minuter löpband - gång raskt.
Fint. Ingen feber. Allt kändes okej.
Och att det faktiskt hade hänt nåt - trots uppehållet.

Sen jobbade jag på kontoret (läs : bland gitarrerna) och jobbat med administration.
Till leda. (ingen är värre än en själv när det gäller papper...)

Och firat lillfilurans namnsdag.
Med en grym LCHF-pizza. Och med presenter som gör att hon numer kan använda sin nya kamera!
Lycklig liten fisilura! Och snäll storebror som gick med på en viss trading :)

Ibland flipprar allt förbi. Fast det är vanligt vardag.

Men. Det är livet, va?
Mmmm, det är det...

En ny idol.

Helt
jävla
underbart!


Hon är så fin.
Så klok.
Så ärlig.
Och så begåvad.

Jag är numer Skäringer-troende. Japp. Tror det blir min nya religion :)

Hur dyngkåt som helst.

...hoppas jag kanske inte på att bli - men åtminstone få både skratta och gråta en skväll till underbara Mia Skäringer i dag. Träffa mina närmaste vänner och prata ur oss lite över en bit mat och ett glas vin efteråt.
Och febern höll sig nere på 37,2. Det är inte feber för mig.

Vi håller tummarna.
Pöss!

En liten fråga?

Nu har jag haft feber sedan i onsdags. Alltså mellan 37,9 och 38,2....
Fast jag är liksom inte jättesjuk. Har ont i axlarna och nacken (men det har jag alltid) och lite lite i lederna, är lite hostig och tung-andas (men astma har jag ju också lite hela tiden). Är trött.

Tyckte mig må ganska så normalt i morse. Solen sken - kanske skulle jag våga träna lite?

Tog tempen. 38.6....
Är det nån slags lätt-influensa? Jag fattar ingenting.
Vad säger ni?

Det gack...

...men nu lägger jag mig under en filt och småavlider lite.
Stänger av dator och telefon.
Nä just det - måste ju laga middag åt familjen först. Och ta hand om tvättberget. Och fakturera.
Men sen!
Då jä....

och jag mår faktiskt bättre i dag. Yes! Tack för det - och för alla fina glada och gosiga tillrop!

Vackra Sus..

...och Hjärtat. Stod där och lyste i publiken!
Fredrik gjorde ett hästjobb - han har grym tajming!
Så kul att se "mina" gosingar på scenen också, Nicke, Johannes och Göran - ja, och så
Pernilla (Judith).
Så toktrist att jag är sjuk - ville ju bara springa bakom och kramas och pipa förtjust! Och gå på efterfest.
Men.
Vad är väl en bal på slottet.
Svärföräldrarna var nöjda - det var deras julklapp från början, faktiskt.

Nu är febern ilsken. Jag är trött som en örn - och det börjar göra ont i kroppen.
Ska bara klara i morgon också. De jobben går inte att boka av.
Tv4, AxessTV och en dubbning. Det går. Det går.

...och min träning...snyft. Jag som varit på gymmet 12 gånger de senaste 16 dagarna...
Nå - upp på hästen igen.
Det kanske var träningen förresten? Kroppen blev väl i chock!
Vad gör människan?

Äh - skitsamma. Nu ska jag röja hela jävla radhuset - för städerskan kommer i morgon bitti till råga på allt.
Alltid är det nåt :)

Lövya, Cyberdarrlings!

Nä - så jävla otajmat!

Fast hörrni? Hur ofta är det tajming att bli sjuk?
Nå - jag  varvar svärföräldramiddag, ipren och vin. Bra kombo, tro ni?

Äh - det blir som det blir...
Fick boka av träningen - hade två pass inplanerade med Micke. För att kickstarta...
Bajs.
I morgon har jag tre jobb. Jag ber att rösten ska hålla.

Pöss på er

Meh... vad är detta?!

...feber?! Inte mycket - men då ska man inte träna va...
Nå - jag måste krya mig ordenligt. Ska på Tijatör i kväll. Liket som visste för mycket - på Tibble Teater.
Många goda vänner och kollegor på scenen - och i publiken.
Scenen betydde mycket för mig när jag var ung. Där tog jag mina första stapplande artiststeg.

Kanske träffar jag på den här finingen också!

Men - då måste febern ge sig.
Nu!
Väck!!

Om nån undrar...

...varför jag känner mig lite ensam ibland? Tonåringarna busar däruppe, sonen har kusinen på besök, Dotera gör det hon ska- däruppe - och är milt tillsagd att GÅ Å LÄGG DIG!!!. Samboliten, tja, han gör det han brukar, och det han är bäst på- och katten har han snott också ... De sussar så fint- borde man lägga sig själv då? Tja, har ju ingen å prata med... :) Men måste han annektera lilla kissemoffan också?!

Utsikten just nu...

Letar formuleringar.. Gräver i hjärnvindlingarna.. Massa manusmeningar ska ut ur huvudet, ner på tangentbordet å ut på papir senare - för att sedan läsas in av eder ödmjuke speaker. Så jag kan ju inte klaga om jag inte tycker att manuset är bra!
Vill i alla fall gärna se dokumentären om Muslimska brödraskapet - tror den kan vara intressant.
Sign. Er röst i natten :)

Nysnott!

Mest nyssens från Gårmanskan - men den är på turne har jag förstått:)

Skor: Alltså - jag får väl skämmas här. Men jag är urusel på skor. Köper ett par och går tills dom går sönder. Tror jag äger högst fyra par. På scenen har ju nån annan stått för det där - och då var det säkert annorlunda... men Samboliten kompenserar fint. Han har nog 20 par!
Sneakers: Jaha - är det inte skor? (ni förstår hur rudis jag är!!) Eh. Gympadojor? Jo, men dom ingår ju i de där fyra paren... suck.
Jeans: Hur många tänker ni då? Bärbara - eller i lådor? Nå, jag är rätt dålig på kläder. Har just nu ett par jeans jag kan ha. Och dom gick sönder i grenen i dag. Jupp. Kul, va? Sen har jag 4-5 par till, som just nu eh.. är lite sjuka.. och inte vill vara ute om dagarna... *host*

T-shirt: Jodå. Men bara vita och svarta - och endast v-ringade - av lite längre modell.

Underkläder: Åh, gillar verkligen det. Men just nu är det Lindex-XXL-trosa som gäller. Dock har jag några "specials" i en låda. Skitsnygga korsetter från scenlivet - och några riktigt fina set. (in my dreams :)

Väska: Suck. Här skäms man igen. En axelrems... svart.. trasig... Plus en trasig ryggsäck för datorn. Gee - am I chic or what?

Plånbok: Har just köpt en ny, faktiskt. Den gamla behövde åka in på hemmet... Svart - enkel - med många fack för kort. (Jävlarvadmångakortmanbehövertillallamöjligasakernuförtiden!!)
Solglasögon: Många - billiga - och på alla möjliga ställen. Bilen, väskan, hallhyllan, kylskåpet.. ja, ni fattar.
Klocka: Iphåååån.... Och numer. Pulsklocka i ljusrosa plast på gymmet. (ja, jag veeet?!)

Smycken: Okej - inte mitt område. Är extremt kräsen. Men ska köpa mig ett berlockarmand. För nu har jag fått två berlocker. Min förlovningsring, som stackars Samboliten knappt vågade köpa eftersom jag inte gillar nåt - den slängde jag ut med diskvattnet förmodligen för några år sen. Romantic - me? Och just nu har jag faktiskt köpt örhängen. Har en g-klav i ena örat - och en not i andra.

TV: Slåss ständigt med Sambolitens önskan om en i sovrummet. Men nä. Den platta saken vi har sitter fint där den sitter i vardagsrummet. (det räcker med att jag hör den ändå när jag ska sova en trappa upp..)
Mobiltelefon: Iphåååån! Och ja - vadfasen gjorde jag innan den? Som att ha datorn på fickan, fast ändå inte.
Dator: Två laptopar som det ser ut nu, fast Dotera gör sitt bästa för att annektera den äldsta. En rätt ny HP - som jag ställer vid sidan om och pluggar in i skärm och tangentbord, för att kunna jobba någorlunda ergonomiskt. Och så en röd fin Dell, som tyvärr fick skrämselhicka i hårddisken - men som fungerar rätt bra ändå.
Lotion: Allt som säger sig kunna göra under. Just nu faktiskt Elisabeth Ardens 8hour bodytjosan. Luktar fan, men gör gott.

Deodorant: Dove. Eller vad som ligger närmast. (kan vara Doteras)

Tandkräm: Måste byta den vi har nu. Barnen klagar högljutt!
Schampoo/Balsam: Det tjusigaste men dock billiga på Ö&B.

Tvål: Dove - älskar doften!
Parfym: Jo, ibland. Hade Alyssa Ashley's myskvariant ett tag. Nu - eh... nåt som förmodligen är Doteras.(vänta här nu - ska det inte vara tvärtom?)
Mineralvatten: Näpp. Har fått strikta order - ingen kolsyra för lilla IBS-magen. Och sen jag slutade med det för fyra veckor sedan märker jag otrolig skillnad. Så  - vanligt vatten för mig.

Vin: Mmmmm... åååååh... en lagrad Rioja... en kyld Chardonnay... Italienskt mer lättdrucket, Sydafrikanskt mulligt... Jomenseruatt...

Drink: En hygglig GT funkar alltid. Fast bara sommartid :)

Bröd: Nä - inte på några månader. Mår inge vidare av det.

Mat: Var ska jag börja? Men stänger gärna in mig i en garderob med en kastrull spaghetti och smör för sex personer... just därför undviker jag dessa frestelser.  Men vilt gillar jag - wok är gott - allt med ost på - gärna smält :)

Glass: Nä - gillar inte glass så mycket. Eller alls.

Godis. Aldrig, faktiskt. Men om jag nån gång kan längta är det Marabous Schweizernöt.
Säng: En fin sak från IKEA - gåva från svärföräldrarna. Och ljuvlig att sova i  - mycket plats - eftersom Samboliten väljer andra platser att vila på :)
Magasin: Prenumerar inte på något. Men slåss med gitarrtidningar och Hemmastudio-magasin oavbrutet. Läser gärna amerikanska glassiga saker, framför allt på resa. Får abstinens utan min DN varje morgon.
 
Blabla. This is me :)
Knatteriknatteri på tangentbordet. NÄ - upp och titta på sonen igen, kanske. Hemma från Amärikat!
 
Och snart - indisk kyckling.
Löv ya!

Yasuragi-rapport!

Det började bra - solen sken, vi tuffade på med lite byte av bussar och traskade backen upp till Hasseluddens stora hotellkomplex. Före detta LO-kursgård om jag inte missminner mig.
Checkar in - och får den glada nyheten att våra rum redan var klara. Fick Yakutan (den fina rocken man ska leva i under hela vistelsen) tofflor och baddräkt. Rummen var jättefina - och dessutom låg dom bredvid varandra med en dörr som gick att öppna - perfekt.
Vi bytte om - och vandrade den långa vägen bort till behandlingsloungen. Där fanns te, vatten och stora fat med färsk frukt.
Dotera och jag hade bokat bodyscrub m ansiksmassage.
Kändes lite märkligt de första minuterna att låta en liten petit söt tjej klafsa runt och skrubba bland valkar och celluliter - men jag valde att se det som att hon gillade sitt jobb :)
Jag blev bebis-len över hela kroppen - fick sedan en mjuk ansiktsbehandling - med akupressurmassage.
Vinglade ut 45 minuter senare med rosiga kinder och ett förklarat leende.
Dotera var också toppennöjd. Mamma fick en ansiksbehandling och lite extra pampring.
Tillbaka till rummet - och det var väl då vi upptäckte det i princip enda negativa med vistelsen.
Tofflorna. Dom åkte av, hade ett högt floppande ljud och var i princip omöjliga att gå i. Vi såg ut som trippande ankor - och det blev många glada fniss åt de olika gångstilar som fanns.

Sen gick vi på något som hette Klangresa. En slags avslappning med hjälp av ljud. Märkligt och mäktigt.

Tillbaka på rummet drack vi champagne, tittade ut mot fjärden och myste. En tur till Sake-baren blev det också. Och njae... jag lär inte bli nån storkonsument.

Middagen var fantastisk - vi åt Sashimi, Sushi, ankdumplings, kalventrecote och en drös efterrätter (ja, inte jag då - det räckte med det vita riset för att min mage skulle protestera ) - till detta en god Chardonnay.

Sov gott i utmärkta sängar -och vaknade upp till en fantastisk solig utsikt - och under morgonen hade både blåst och lite sol gjort att isen hade släppt över ett stort område. Vårkänslor!
En ljuvlig frukostbuffé med ALLT väntade - sen Qi Gong, som var jobbigare än väntat. Men härligt. Blodcirkulationen som kommer när man verkligen andas och slappnar av är fantastisk. Och några av de långsamma rörelserna kändes faktiskt helande, på något konstigt sätt.

Sen vad det badets tur. Vi introducerades i den japanska tvagningsritualen. Och det var verkligen härligt att sitta och hälla vatten över sig, tvätta sig, och på nytt fylla träkaret med varmt vatten och bara vända över huvudet :)
Sen lade vi oss en stund i de riktigt varma byttorna - runt 40 grader. För att senare simma utomhus - också en mysig känsla. Dessutom var vädret underbart - så många låg i bassängen och vände upp ansiktet mot solen!

Det absolut bästa med hela vistelsen var nog att alla gick klädda på samma sätt. Man tappade totalt intresset för hur folk såg ut - brydde sig inte om vad de hade på sig (eftersom de såg ut som vi :) - de flesta var lite rödmosiga, halvfuktiga i håret och floppade runt, precis som vi. Där fanns inget kvar som kunde tala om varken rikedom, status, yrke eller annat. Och både mamma och jag kände hur skönt det var att slippa de där värderande tankarna som vi nog alla har - någonstans kollar man ju in folk, och förmodligen gör man nån slags värdering också. Mer eller mindre medvetet. Men här - så släpptes allt vanligt socialt kodex på nåt sätt.

Väl hemma har ju Dotera och jag SS-fritt (syskon å sambo-fritt) Samboliten är i London med sin far - och sonen är ju som bekant i N.Y.
Så då fortsatte vi det japanska temat - och köpte mumsig Sushi till mellon.

En utmärkt helg. Hade det inte varit så jäääädrans dyrt hade jag åkt dit om några veckor igen -så skönt var det.
Och ja - jag tränade i dag. En timme - hela det styrkeprogram som Micke tagit ut åt mig.
Aj. Men duktig.
Ibland ska man INTE lyssna på sin kropp. För den skrek verkligen åt mig att låta bli att träna  :)

Nu är klockan hundra. Suss.
Puss sötnöss!

Utsikt från rummet...

Glada ninjor!

Filurans och min middag!

So far, so good

... En liten paus mellan behandlingar, klangresa, Sakebaren och det som kommer härnäst - teprovning.
Mamma å jag dricker Champagne å blickar ut över fjärden!
Vad sade ni?
Träningsvärk?

Eh... Japp!

Oh, maj...gadd...

Jag.
Har.
Just.
Tränat.

Med.
Min.
PT.
För första gången... i en timme...

om vi säger såhär:
- Jag lär inte kunna gå i morgon...

Vilket passa bra, kanske. För i morgon åker jag, Filuradotera och min gullemamma till
Yasuragi!
Övernattning - behandling - bad - 4-rätters japansk middag - Qi gong - klangspel.
Yes.
Det är visserligen inte New York i åtta dagar. Men det ska bli såååå mysigt.
(och ja - vi tar med lite Champagne)

Nu.
Ska.
Jag.
Avlida.
I.
Soffan.

Fyfan vad jag är bra!!!!

Men näää!

Pissigt lyxproblem. Dubbelfest, typ....
Urk.
Men jag kan inte åka med på bloggkryssen.
En av mina allra bästa vänner ska ha sin 50-årsfest då.
F*n!

Usch! Blä!

Tja, det var bara det jag vill säga....
Nu ska jag sura i ett hörn en stund...

Sen ska jag förstås vara glad åt festen - för jag lär vara involverad på mer än ett sätt.
Men nu - uppdrag pluta!

Jo alltså...

det där med brödburken...
På utställningen som jag hjälpte den goda vännen M med några timmar - finns det en massa fina saker. Allt på temat "Lugn och ro", en skottkärra med jord, små frön - där man får plantera ett frö i en liten pot - och sen ta med sig hem. Det finns burkar med god doft i, texter om alltifrån att hantera stress, till trädgårdsterapi, sömnvanor, mindfulness och vackra bilder på naturen.
Och så finns det en liten "taktillåda" i detta fallet en brödburk. Där ska man stoppa in handen och bara känna på olika strukturer - blunda och ta in hur det känns, mjukt, hårt, spännande, roligt?
Därav mitt jobb i söndags. Jag gjorde lite olika hål enligt uppgift från M, och fäste sedan en massagehandske med blanka rullande kulor (jättehärlig att låta handen spela över) en ut-och-invänd barnvante med mjukt muff, en bit mjuk, mjuk päls och en stor bit del av en trädgren, knotig med ändå len....

Men håll med om att det lät roligt - när folk undrade vad jag pysslade med häromdagen - och jag bara svarade sanningsenligt :)

Jo, jag hängde upp några bilder också.

Och i kväll var det utställningens öppningsdag - och dessutom ett föredrag från en kommunikolog och friskvårdskonsult. Hon berättade om olika verktyg man kan använda sig av i vardagen för att få lite lugn och ro - och därigenom få kraft och energi!
För så är det.
När man stillar sig en stund - kommer energin efteråt.
Så det blev både lite "inre uppmärksamhets"-övningar och andnings- och avslappningsövningar...

och utställningen är jättefin. Ni som bor nära Vallentuna - åk till Biblioteket! Uställningen vara i två månader - och till den finns också en mängd olika föredrag och aktiviteter. Dom flesta är gratis, vad jag förstår.

Dotera var med  - kan nog vara nyttigt att redan i tonåren blir lite mer "mindful".

Just det ja. I morgon är det dags igen. Att vara mindful - på gymmet.
Och i morgon ska jag köra mer än 30 minuter för första gången.
(måste ju öva upp mig inför torsdag kväll - då jag ska ha mitt första pass med PT:n Micke - hjälp)

Sötnöss! Dags att göra en kopp te. Ska testa det lite, dricker nästan bara kaffe annars.
Men det verkar så himla rofyllt, och liksom fint mindfullt att dricka te. Lite coolt sådär....

Och på fredag - då jääääädr... eller ursäkta.. då minsann, ska jag vara mindful så det stänker!
Mer om det sen.

Ha en fin kväll - om ni inte redan sussilussar i säcken.
...och så ber vi till Kattguden för Fru V:s lilla Tootsie, tycker jag..
..och för alla andra som behöver det :)

Vart tar dagarna vägen?

Ningen naning.
Har visst inte skrivit sen i söndags (tja, eller sent lördag - beroende på hur man ser det)
Nå 
Har tränat i dag. Bara 30 minuter - men vågar inte mer än.
Längtat efter sonen i NY. Märkligt när dom är så långt borta - blir värre då.
Skruvat massagehandske i brödburk, samt klistrat päls i densamma.

I kväll ska jag på utställning/föredrag  - om Lugn och ro i vardagen.
Det kanske kan va nåt?

Får läsa ikapp/kommentera i kväll, tror jag.
Hinner ju ingenting.

Pöss Cyberdarrrrlings!