En tisdag med variation...

Upp tidigt. Aj. Jag har ont överallt. Måtte ha gjort ett jädrans bra jobb på gymmet i går (tafflar ju runt själv efter att PT:n fick sluta )
Tre barn har försovit sig, upptäcker jag. Tonårssonen och kompis (som pluggat halva natten - jo, och det är nog faktiskt sant) och Dotera.
Hallå! - skrik - frukost - Det finns ingen mjölk !- (va inte jag som tog den sista) vem ska duscha?- vad är klockan -Kaffe, snälla?!  Spring nu! - mina skor är borta!... och så vidare..
Sen ska jag till TV4 och lilla Hayley - en fin dokumentär om  12-åringen som nu lever på lånad tid. Men tokfärsk forskning gör att hon kanske överlever sin 13års-dag.
Och så öppnar jag munnen. Hes. Hes som en tvättbräda. Jag som har den snällaste rösten i världen. Fick stanna upp i läsningen flera gånger - vilket gör mig alldeles oförblommerat ursinnig - på mig själv! Jamen, ni förstår - själva flytet i historien förstörs, tonen, allt... Ja. ni lär ju höra själva.
Stressa vidare till lilla KulturTV-kanalen - hittar ingen parkering. Åker runt i 20 minuter! Till slut - en plats - kanske lite nära korsningen men, men dock. Jag är inte i vägen.
Skriver tablåintromanus för fyra dagar - äter medhavd lunch - harklar mig. Dricker vatten  - speakar manus. Springer iväg till bilen. Har fått böter.
Tjo...hej....
Vidare till nästa jobb. Sjunger i bilen som en tok -ljusaste låtarna jag kan för att få bort "sopranslemmet" - Framme vid studion - Radioreklam för bilfirma - Får vänta i 20 minuter på min motspelare - han är sen för att han provfilmat till Milleniumshooten - en gammal dubbkompis - allt funkar -  och ja, det blir bra. Vi kommer med bra manusändringar - men vi måste ta bort 20 ord - ur en 20 sekunders spot. Och gärna agera fint samtidigt.
Nå - det gick. Och tack. Rösten höll.
Hem. Nä - handla middag först. Glömde ju det. Sonen satt hemma och berättade livligt om mörkläggningen av Liljeholmen - strömmen gick för 45.000 hushåll - inklusive skolan och allt runtomkring.
Skriva lite texter. Göra middag.
Läxläsning - först uppsats i svenska/respons. Sen 20 sidors plugg inför engelskaprov  - med Dotera.

Nu vill jag visst ha lite semester känner jag.
Och samtidigt... Nä. Nu lever jag ju. Nu är jag.
Jag känner det. Hehe, både fysiskt (träningsvärk) och psykiskt (jag är PÅ)

Men får man vara lite trött?
Och kan man försäkra sin röst?