Okey...

Nu är jag sjuk också. Barnen sjuka. Sambon sjuk
Tjohejsan.

Jag tackar hundratusenmiljonerfallt för finemangsiga kommentarer!
Ni är så söta! Jag älskar er - underbara cyberdarlings!
Och ja, visst - det blir jul ändå.

... och jag vill ju har julen hemma. Det är liksom så jag alltid har sagt. Jag rör inte på mig - men alla är välkomna hit. Alla.
Det gäller för mig att ha rätt nivå bara.
Just nu vill jag bara sluta ha ont överallt, snora och hosta sårigt. Julen skiter jag i lite ju - allt blir ju relativt..
I dag ynkar jag lite - pysslar med julgranshängen, köpper färdigmat -  och snyter mig i alla tillgängliga pappersnäsdukar samtidigt. Lustigt det där med snor - det verkar som om det finns i outsinliga mängder. Och näsan går sönder efter det tvåhundrafemtioelfte snytningen...
Och sänder ut hundratals miljoner kramar till Sus - som blir tjugofem i dag!!

Jomensåatt...

Fyra jobb i går - tre i dag - däremellan städning - tvätta sex maskiner smutsig-jävla-skittvätt- läsa in manus - förbereda dokumentärer - videojäveln strejkar - gaaah - fakturera, annars-tar-det-hundra-år-innan-Nica-får-några-pengar - kolla av listor - köpa tallrikar, dukar, bestick, glas - skriva listor inför mat/vin/bullar/dricka/julbuffé för 15 personer -   julklappsinköp - paketuthämtning på ställen som inte har en susning - båda barnen sjuka - sambon sjuk - mamma dyngförkyld - pappa förmodligen lunginflammation.
Japp - det blir en fin jul tror jag.
*andas lite*
Det BLIR det!
Men jag hinner inte blogga - hinner knappt sitta ner som det känns.
Men jag läser det jag hinner. Och jag njuter av att veta att ni finns därute.
Jag gillar er - men det vet ni va? ;)

Kunde jag - skulle jag skicka en miljon till er allihop!

Men guh...

---vad tråkig jag är!
Jobba, skriva listor, skita i att städa, tjata på två sjuka tonåringar, få ångest över julen.
Blääää.
Tar nya tag och kommer tillbaka - sen.

Luv ya!

Puh - klarade helgen :)

Jodå, det gick ju. Linnet fungerade - och Åhlens och jag ska ha ett snack.
Fredagen bjöd ju på filippinsk julfest - och jisses - så mycket god mat - piroger, nudlar, kyckling, späckad fläskkarré, heta räkor..... och då har jag inte ens räknat upp efterrättsbordet :) (jag gillar ju inte sånt . ja, jag vet, tråkig :)
Så Lucikonserten - njuta, rysa, gråta lite. Det är så vackert - och jag hoppas på ett klipp från Samboliten framöver (han filmade). Över 200! barn och ungdomar - min unge, bästa vännernas ungar, tonårssonens bästistar sen klassen i gymnasiekören. Det blir en fantastisk upplevelse som inte bara rymmer vacker musik, utan även livet, barn som växer, vännernas småttingar, de stora i målbrottet, nervositet, glädje och stor begåvning - och så en drös julstämning ovanpå.
Allt klaffade. Hem, röja undan värsta smutstvätten och disken - lite vänner över - plockmat, prat, skratt, vin.
Söndagen ägnades åt plock, återhämtande och att ge sig ut i de okända förorterna och hälsa på fina Anni som hade öppen ateljé.
Ja... kunde jag så skulle jag köpt allt!! Så mycket vackra saker - och på toppen krönt av min vackra fina bloggvän, numera definitivt IRL-vän. Dotera och jag njöt med ögonen, kramades och köpte lite julklappar.
Ja, framför allt köpte jag en julklapp till mig själv :)
Tänk ändå. Tar man en sak i taget så går det ju.
Jul blir det ju hur man än vänder och vrider på saken.

Långt bort i fjärran Mercy, som stod för festen, Exet, tonårssonen och hans kusin

Mitt julklappsfat! Och jag kunde köpt hundra till - hon gör så mycket vackert!

Löv ya, därute i min underbara bloggvärld!

Asså men vafa....

Är ute i god tid. Köper ett linne till Dotera. Stl 158/164 på Åhlens. Vecklar upp och provar i går kväll - Katastrof  - alldeles för kort!!
Åker i panik till HM och hänger på dörren vid 10-tiden. Springer fram till stället och rafsar - hittar bara en stl 158/164 som det största!!!
.... fast när jag sen tittar.... (dom här hänger på galgar, är inte hopvikta i förpackning)... så känner jag att nog måste det vara en aning längre än det som är hemma.
Ja, fasen. Det finns inte tid - jag köper det. Åker hem.
Jämför.

Till vänster - inköpt på Åhlens för någon vecka sedan. Storlek 158/164
Till höger - inköpt på HM i dag.

Ser ni nån skillnad?

Filippinskt å 200 lussebarn...

Så var det helg snart. Helgen inbegriper i smått - läsa manus, jobba,  i kväll filippinsk julfest/välgörenhetstillställning - med dans, mat, sång och lotteri. Hämta lingonkrans, hänga upp julbelysning - årets dubbla luciakonserter för Dotera tillsammans med samtliga musikklasser i Täby. Storstädning, julklappsinköp, kanske baka nån enstaka uschlig kaka, glöggdrickande, utflykt om det hinns, sångrep, manusskrivning......gaaaah...

Inledde med att lyckas somna före klockan 02.00 - duktig flicka.
Väcktes klockan 03.00 av Samboliten som kom hem med gitarrer och lådor.
Somnade om till slut - och skuttade glatt upp ur sängen vid pass 07.15 för att ropa ett hurtigt:
- Godmorgon, kära barn!
(kan ha låtit mer som ett mummel och ett grymt, är inte säker)
Förökte somna om en sväng - men Samboliten övade skogsavverkning - så jag klev upp och bryggde ca två liter kaffe.
Fram med frukost och papper och penna.
1. Beställa lingonkrans till Dotera
2. Slänga in 4-5 maskiner tvätt (om jag tar mig in i tvättstugan)
3. Rota fram liggunderlag till ev. avsvimmande lussebarn på morgondagens konsert.
4. Hitta ett tält att ha på mig till kvällens Filippinska julfest
5. Hitta biljetterna för morgondagens luciakonsert (i något kuvert, någonstans i någon väska i hallen)
6. Plocka skitig disk i sonens rum, samt lite varstans i radhuset.
7. Köra diskmaskinen.
8. Beställa nytt körkort, för det gamla har tatt slut eftersom jag glömt/förträngt.
9. Lägga ner passet i väskan -se ovan.
10. Hämta Dotera - fixa skor - hämta klänning - hämta ut pengar. (hon ska på "Nobelmiddag") - inse att hon är dubbelbokad. Tänka ut taxi-hämtning för att hon ska komma till filippinsk julfest lite senare!
11. Konstatera att skattekontot ropar på hjälp
12. Notera en avbokning av jobb. Bajs.
13. Dricka mer kaffe
14. Ge upp.
15. Ta nya tag i morgon.

Jul blir det ju hur man än gör. Och jag har bara 15 personer att fixa julklappar, mat och annat till.
Och tänk - det brukar ju lösa sig i slutänden.
Det gör det.

Ha en kanonhelg fina cyberdarlings!

05 – Your definition of love

Kärleken.
Det finaste, det starkaste, det bästa vi har.
Utan den är vi förlorade.

Det finns en kärlek som är viktigare än någon annan.

Ja, det jag långsamt, jävligt långsamt, håller på att att lära mig – det är att kärleken till mig själv är den viktigaste av alla.
Jag tror inte jag vet hur man gör.
Allvarligt . Jag behöver en kurs.

Jag har svårt att ta in det.

Jag vet att det nånstans är sant.

Men att jag ska tycka om mig själv – till och med älska mig själv känns så fruktansvärt omöjligt.
Dock vet jag att jag förmodligen aldrig kan älska någon annan på riktigt - om jag inte älskar mig själv.

Kärlek föds ur kärlek.

Det du ger får du tillbaka.

Är ibland ofantligt avundsjuk på andras kärlek. Tittar med en klump i magen på alla som verkar lyckliga och förälskade – inte bara nykära, utan efter flera år av äktenskap eller samboende.

Gråter till romantiska filmer – och känner att jag aldrig kommer att få känna den där himlastormande kärleken. Den där säkra, hundraprocentiga-ja-det-är-vi-i-all-framtid-kärleken.

Ser med stor respekt på människor som har landat i sig själva, som vet att dom duger. Som tycker om, ärar och älskar sig själva.

Jag tycker ju ändå att jag är någorlunda kärleksfull – och något av det bästa jag vet är att göra andra glada.

Men kanske är det en jakt på att fylla på kärlek utifrån - om andra ser att jag gör gott, då tycker dom om mig – och då kan jag trycka in deras kärlek – där min egen saknas.

Nu låter det här hemskt. Det är nog inte så hemskt. Det är nog inte så ovanligt.

Och jag är övertygad om att jag inte är ensam om att tycka så här.

Skräcken är att mitt eget självförakt ska påverka hur jag förmedlar kärlek till mina barn. Dom älskar jag över allt annat. Dom älskar jag så mycket att jag förmodligen inte är den bästa av föräldrar.

Men tänk om min egen oförmåga att älska mig själv påverkar hur jag älskar mina barn och andra omkring mig?

För det gör den ju. Annars skulle jag inte skriva så här.

Blir alldeles lycklig...

...det tänds liksom något varmt i kroppen.
Ja.
Jag talar om er.
Ni.
Fina!
Tycker att jag såsar ur mig inlägg - har tappat inspiration - och bara får ur mig det mest vardagliga.

Och sen kommer ni.
Med kommentarer - med kärlek - med så mycket värme!
Och det kommer till och med nya följare!
Jag blir såååå glad.
Jag får inbjudningar - som värmer mig i själen.
Jag får kommentarer från er - som puttar mig upp ur vinterkoman.

Jag är en vanlig, trasig, olycklig, lycklig, välsignad människa.
Jag är som ni.
Ni ser mig. Ni orkar skicka små ord på min vardagliga väg.

Den här bloggvärlden. Ja... den är ett unikum. Nåt fantastiskt.
Jag har bloggat, jag har chattat, jag har messengerat.
Med stora delar av världen. Jag har fått insikt i liv. I vardagen. I människosjälar.

Och oj - vad det styrker.
Vi är inte ensamma. Vi är många.
Jag är inte ensam. Jag är en av många. DET är en styrka.
Och jag lär mig av er - jag lär mig att livet kan se olika ut, det kan vara allt från ett cancerkämpande, till småbarnstillvaro, till ett ständigt smärttillstånd.
Alla är vi olika. Och väldigt lika.
Vi är människor. Och jag gillar människor!

Jag gillar er!
Tack - TACK för att ni finns!


Alltså.
Jag bugar ödmjukt.
Och tackar internet för en bloggvärld.
En värld som berikar - på alla sätt!

Monday morning...

...eller snarare förmiddag. Har bara kvällsjobb i dag på fyran, så jag slappar en aning här hemma. Ska hjälpa tonårssonen med att få ur sig lite inlämningsuppgifter. Han ligger på IG i många ämnen nu - bland annat de han är bäst på. Inte för att han inte kan - utan för att han inte får det så kallade arslet ur den så kallade vagnen.
Än så länge har han inte visat sig (studiedag i dag) - men dröjer det måste jag nog gå upp och knacka på lite milt (läs hårt och bestämt).
Småfryser här i soffan, även om laptopen värmer mot benet. Tänder ljus. Tänker långa tankar.
Firade andra advent hos mamma och pappa i går. Samboliten, Dotera, hennes kompis, sonen och barnens pappa/exet.

En orgie i god mat - och väldigt mycket värme. Är otroligt tacksam för att det funkar med exet och nya familjekonstellationer. Visserligen har jag många års ilska och olösta konflikter som ligger där och pyr - men som inte skulle hjälpa någon om jag fick ur mig. Och visst blir jag tokig på att barnen inte bor hos honom alls, eller att han tar något ekonomiskt ansvar. Men - vi kan umgås allihop - snickesnacka, mysa och det känns fullkomligt naturligt. Och har gjort i princip hela tiden. Skönt.

Nå, maten då? (tog tyvärr inga bilder - då telefonen mer eller mindre kidnappades av Dotera och vännen hennes.

Först - glögg. Varm god, med riktigt vin och citron i, så den inte blir så jolmigt och klistrigt söt.
Sedan lite champagne och en liten mumsbit för att locka fram aptiten. (som om det skulle behövas. *host*)
Nybakade baguetter, bryta en bit, och lägga på en blandning av löjrom, philadelfiaost och rödlök..... mmmmmm!
Till förrätt - laxtårta, kavring med gräddfil, gräslök och rosetter av rökt lax - varmrätt - Jordärtsskocks-soppa, mild, varm, tjock och en smekning mot gommen. Ett glas rött (eller tre, minns inte så noga :)

Kaffe så småningom - och mammas obligatoriska julkakor, som hon nu bakat i nästan 50 år varje jul. Hasselnussberg! Malda nötter, socker, hårt vispad äggvita - resultatet blir segt och otroligt gott.

Rullade hem i dubbel bemärkelse....

Day 04 – What you ate today

Hur fan menar dom? Ska man skriva matdagbok på bloggen?

....nå, i brist på blogglust är det väl tämligen bra med en uppmaning - och ett litet lagom tvång - och en käck rubrik.
Men eftersom klockan är runt lunch, och jag segat hela dagen och bara ätit frukost så har jag egentligen inget att skriva om.

Frukos vid pass halvelva -(ja, jag somnade om i mitt just-idag-arbetslösa tillstånd):
2 stycken smörgåsar med kalla köttbullar på. 2 stycken baljor med kaffe och mjölk.
1 styck vitaminbrus - 2 puffar astmamedicin - samt 2 portionssnusar av märket Catch Mini Lakrits.

Fyfasiken vad intressant! Nu föll ni nästan av datorstolen, ser jag :)
Dagen skall för övrigt ägnas åt njutning - eller, nu ljuger jag. Kvitto/Faktura/Pappersjobb.
Måste flytta pengar - knapra av en bit på det lilla sparandet  - och förvånat undra hur i helvete jag ska ha råd med jul här hemma i år.
Vi är ju blott femton personer som har tomten som far till alla barnen :)

Det brukar bli alldeles underbart - och allt fixar sig till slut. Men just nu känns det motigt.
Ska skriva knytis-listor - och långa listor på billiga julklappar. Eller nåt.

Framför allt ska jag sluta gnälla så förbaskat. Och i kväll ska jag göra ett pepparkakshus till en utställning.
Bara för att.

Återigen. Tack för att ni finns. Jag älskar att cybra runt i er vardag, glädjas med er, och klappa lite snällt på er när det behövs. Så många kloka och goda människor det finns därute!

Ni underbara!

Tack för så undebara, inkännande och ärliga svar.
Jag känner mig inte längre så ensam.
Ni är truly fucking amazing.
Jag har, liksom många av er, fått vänner via bloggandet, och läsandet av bloggar. Vänner jag aldrig skulle mött. Vänner som på något sätt blir bättre och bättre för varje kontakt.
Och några av er jag har mött IRL
Och det lustiga är ju att nätet har rätt. Dvs, man möter inte människor bara ansikte mot ansikte - man möts i ord, tankar, kommentarer, känslor.
Tror att jag citerar Fru Venus när jag säger - Klickar det på nätet - klickar det även IRL.

Ni betyder en miljon! Ni är så viktiga. Ni är viktigare än ni tror.

Och jag är så glad att jag får vara ensam 
- tillsammans med er.
Det värmer.

I väntan på att jag ska komma på ett otroligt sjysst inlägg......julpimpar jag min fina header - för övrigt gjord av bästa Kattis.

Luv ya, cyberdarrrrrlings!!!