Min mamma är det snällaste som går i ett par skor. Det vackraste, det finaste. Intelligent, kunnig, klok, rolig, ironisk när det behövs - Hon har det största hjärtat jag vet. Känner utåt - utan att bli liten inåt. Har jobbat (utöver sitt vanliga arbete) som extrafamilj, extramormor, övervakare, barnvakt, tröstare - Hjärtat sväller över - laga mat till nån som behöver det, åka hem till nån tre på natten, ringa om någon rolig föreställning, klappa på nån som behöver det, ge husrum till den som behöver, pengar till någon uteliggare, alltid ett vänligt ord.
Omtanken är enorm, alltid glad, alltid nyfiken. Ögon som har sett det mesta - och en kropp som har över tusen stygn, med allsköns jävla operationer av allsköns jävla sjukdomar. Hon har liksom fått allt. Av sjukhusvistelse och elände. Flera tunga operationer. Kärlkramp, blodpropp, you name it...
Igår fick hon åka in akut.
Fick våldsamma smärtor. Och fick smärtlindring alldeles för sent. Dessutom tål hon inte morfin - så hon blir inte som vi andra. Lulliga, ångestbefriade och utan ont. Hon mår skit - och är förhoppningsvis smärtlindrad.
Diagnos. Tumör - stor, stooor, 14x10cm - på äggstocken. Opereras akut måndag.
Hur fan funkar karman då, undrar jag? Hur faaaan funkar den?? Jag brukar tro på den, men nu blir jag bara matt...
Eller är min älskade mamma här för att lära oss något. Jag vetefan. Och jag ska fan mörda den som bestämmer.
Det ser bra ut, säger läkarna. Förhoppningsvis godartad.
Jag hoppas. Biter mig i läppen och förbannar världen.
Livet är så skört, så skört.
Nu ber jag er - Skriv nåt fint till mamma - så kopierar jag det och tar med mig till sjukhuset i morgon.
Hon vet precis hur cybervärlden funkar - 71 år till trots. Tycker det är underbart, roligt, berikande. Och har en bloggmall som ligger och väntar.
Så stor jag är - så är jag så rädd. Så rädd. Vill bara göra nåt, men det går inte.
Ja, ni vet. Inte kontroll. Utanför min "jävlar jag kan fixa allt"-värld.
Mamma - Det blir bra. All is well.
VI alla tänker på Er...!! Du vet...Kram kram o stärkande tankar...<3
SvaraRaderaO vi är i kommentaren ovanför..Anne med barn ...
SvaraRaderaMen åååh Nica, jag känner så med dig! Och livet är fan inte rättvist, så är det. Men jag hoppas och tror att karman är med er och att det är godartat och lätt att operera och att fina mamma snart kan vara den där underbara livliga, spontana och härliga människan som du beskriver.
SvaraRaderaStora styrkekramar till er alla. You are in my prayers!
Det kommer att bli bra! Liten solskenssaga berättas gärna då min lilla mor fick apelsinstora cystor på båda äggstockarna vid 36 års ålder (hon är nu 64). Godartade visade det sig och därför tror jag att det kommer att bli bra med fina Nicas mamma också :D
SvaraRaderaStor kram.
Så klart allt blir bra, skickar massor av stärkande kramar till dig och din lilla mamsing ♥
SvaraRaderaDu och din mamma Nica - ni betyder mycket - jag minns allt du skrivit om henne.
SvaraRaderaOch kanske känner din mamma igen den här:
Himmelske Fader, du som är hoppets Gud, kom till oss med den levande hoppfullhetens heliga kraft. Ofta frestas vi till missmod, ofta vill vi ge upp i kampen. Framtiden kan te sig så hopplöst mörk för våra blickar. Hjälpen, utvägarna ur svårigheterna, har du i din hand. Hjälp oss att tro på det, och att i fast förtröstan vänta på din stund. Ge oss för Jesu Kristi skull förnyad kraft att hoppas, i allt och alltid. Amen.
Kram till dig och din mamma!
Längtar efter mamma Nicabloggen för den tänker jag följa den med! För om mamma Nica bara är hälften så skön som sin dotter så är hon väl värd att följa;-))
SvaraRaderaSe nu till att ta hand om dig mamma Nica och se till att bli bra igen♥
Jag tror att det ska gå bra. Lycka till!
SvaraRaderaLilla rara gulle mamma. Elaka kärringar lever länge, typ jag. Varma, godhjärtade människor som du lever allra längst-längst, för vi här i världen behöver sådana som du. Nu är den här knölen där bara för att retas lite, inbilla dig att du är lite tjock där nere på magen, men det är du ju inte. Nehejdå, sen när den är borta blir du som en ny människa och kanske satsar på lite nya fräcka underkläder, typ stringtrosor? Min femtonåring har 714 par, just nu har jag sytt ett flaggspel av dom men jag klipper gärna av några par om du vill ha ;-) Lycka till, tänker på dig! Ålandskramar i massor
SvaraRaderaOch Nica, always on my mind. KRAM
Till Nicas mamma,
SvaraRaderaDu har en fantastisk dotter som verkar ha lärt sig allt gott från dig. Ta hand om varandra och låt framförallt andra ta hand om dig nu - och glöm inte att man får äta HUR mycket glass som helst när man är sjuk (om man inte är laktosintolerant, då gäller bara sorbet).
Kram på sig!
// Helena m. 4
Håller alla tummar för att operationen går bra. Hoppas mamma är på benen snart igen, utan ont. Många kramar från Nicole
SvaraRaderaFörstår inte varför hemska saker drabbar de bästa människorna?
SvaraRaderaJag tänker på er!
Styrkekramar från mig!
♥
Fy så orättvist...
SvaraRaderaTänker på er, hoppas och tror att allt blir bra snart!
Massa kramar och krya-hälsningar!
Hej Nicas mamma!
SvaraRaderaHoppas du har det bra där på sjukhuset och att du får mediciner som du tål och som gör dig smärtlindrad. Jag ser fram emot att du kommer igång med din blogg efter sjukhusvistelsen för jag tror du har mycket spännande och roligt att berätta om.
KRAM till dig och Nica.
Håller med om allt som Nica skriver - du är verkligen en underbar kvinna! Ja, det är ni båda två!
SvaraRaderaMin mamma tog bort större delen av ena äggstocken och hela andra när hon var 28 år. Cystor som bara en enda läkare upptäckte, trots hennes svåra smärtor. För fem år sedan, vid ett rutinbesök hos gyn, frågade hon hur det stod till med den lilla snutt hon hade kvar. Jomen visst. Cancer. Hon opererades, behandlades och mår idag alldeles utmärkt.
Säger läkarna att det ser bra ut, så menar de det. Klart att de vet vad de gör - de är skickliga! Allt kommer att gå bra, det är jag alldeles säker på.
Stora varma kramar till alla flickor i Nicafamiljen, stora som små ♥♥♥
Ser fram emot din blogg!
Hej Nicas mamma. Du fina människa. Det ska gå bra det här. Du har mängder med människor som håller din hand. Det kommer något gott även av detta. När tiden vill. Be strong. Massa kärlek till dig och din familj.
SvaraRaderaPS. Du har en underbar dotter som verkar ha fått alla dina fina egenskaper. DS.
Nej! Nu hann ju inte jag skriva innan du åkte!
SvaraRaderaMen det här klart att det här kommer att gå bra. Karman spelar oss ett spratt och jag funderar vad den vill lära oss här...men jag kan inte komma på något.
Jag träffade ju din mamma i Täby. Godheten syntes! Därför kommer det att gå bra. Så klart. Något annat finns inte.
Kramar i massor till hela familjen. Vi är många som tänker på er!
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ här har jag varit borta i Paris och under tiden händer det här!!! Skickar några ord som jag hoppas att du kan läsa när du har vaknat och läkarna har fått göra sitt.
SvaraRaderaJag håller alla tummar jag kan och hoppas på snabbt tillfrisknande, din dotter och jag har mötts i den mest spännade av världar - och conectade direkt... varför då? Jo för att Nica har DET - en utstrålning, värme, stort hjärta, humor och ett jävla anamma - och vad jag förstår har detta kommit från dig. SÅ - jag håller tummen och du kämpar på! OK? OK!
Ps vi har ju delat "Katarina" som älskar att ställa saker i rad - något jag är sämre på... men idag är vi utan Katarina och livet är mer i (O)ordning så som vi nog faktiskt är. Både och. Starka, Svaga, Röriga, Ordningssamma, Impulsiva och Kontrollerande...
Tummen upp,
Kramar i massar till er alla,
Maria