... Vilka ljuvliga minnen jag har från diverse föreställningar här. Topsy å en del av svensk musikhistoria sitter i väggarna. John Hiatt vräker på för fullt nu - men jag har faktiskt backat ur lokalen. Är en gnällfia, jag vet. Men ljudet är outhärdligt. Kan inte urskilja basisten ( som spelar fina melodier) hör inte vad Hiatt sjunger. Allt är en volymstark gröt. Och ja- lets face it: jag har blivit tant!
Fast Hiatt är charmig - å det svänger.
Tantkramar på er cyberdarlings!
Tanten här kramar tillbaka.
SvaraRaderaNäe, du e ingen tant. Inte ens unga öron klarar ju sån volym, ju.
SvaraRadera