Trodde inte det var möjligt - men jag hinner/orkar inte blogga. Och har fan inget att säga. Inget intelligent. Mest en lägesrapport:
Ketchupeffekten har slagit till - jag är helrödkleggig. Kletig - Men klagar inte. (bara lite) Jobbar jobbar jobbar. Kunder hör av sig, som inte hört av sig på 6-7 år. Dubbningar står som spön i backen, utbildningar, Axesstablå-manus/speak, TV4dokumentärer, flera röstprov inför nya jobb, sångrep till dubbla 50-årsfestiviteter - som inbegriper en halvmusikal och mycket repande. Ungarna kräver plugg, tjat, plugg, tjat, allvarliga samtal om hur man beter sig. Känner mig ensam som förälder. Och trött. Det är klassreseinsamlingar, mamma-bakar-bullar, konserter, musikcaféer. Och ovanpå detta ett hus som på nåt sätt bara gror igen. Tvättat har jag inte gjort på evigheter... Sambon jobbar dygnet runt i princip. Och repar dessutom med två andra projekt förutom 50-åringarna.
Men det är livet. Det är här ju det. - och tänk vad hemskt det vore om jag inte hade någonting att göra - eller några ungar att tjata på och älska.
Mamma är trött, men det går framåt, tycker jag. Vi inväntar röntgen och läkarbesök.
Jag saknar er. Saknar bloggen. Men hinner inte. Och orkar inte.
Men jag läser så mycket jag kan.
Ses på andra sidan maj, typ. Älsk!
Livet ja! Pågår mest hela tiden och ibland i överljudshastighet. Kom igen och tillbaka när helst lusten infinner sig. Vi finns här. Väntar på att fina Nica ska hinna ikapp sig själv och livet till mer normal speed.
SvaraRaderaPS. Jag HINNER tvätta men gör det inte för det är så förbenat tråkigt. DS
Stor kram
Åh, skicka lite jobb hitåt typ..! ;-P
SvaraRaderaLåter hysteriskt, men som att du tar det på ett bra sätt ändå. Vi finns kvar här när du återvänder! Lycka till med allt! Kram
Älsk tillbaka!
SvaraRaderaOCH JAG VILL OCKSÅ SJUNGA!!!!!!!!!!!!!!!!
Gulle vännen....ska jag komma och städa upp åt dig nån dag? KRAMx1000
SvaraRaderaSkönt med ett livstecken. :)
SvaraRaderaDet är lugnt, vissa perioder är det bara så där överhektiskt mycket att göra.
SvaraRaderaJag brukar hävda att som förälder till barn i valfri skolålder, behöver man dubbla månader av maj och december för att hinna ifatt.
Är man begåvad med fler än ett barn är det bara celldelning som gäller...
Sköt om dig lite då och då - några micropauser gör gott!
Raring - och jag ser dina fotspår ibland, det är fint!
SvaraRaderaOch jag hatar skolresor och baka-bullar - minns hur det var!
Kram.
Vi finns för dig!
SvaraRaderaDet låter härligt att få vara så efterfrågad! Du verkar vara duktig på att prioritera. Familj, jobb, blogg - helt rätt ordning enligt mig. KRAM
SvaraRaderaVi är kvar i juni. Håll i dig! *kramar*
SvaraRaderaHelt ny blogg, vad kul
SvaraRaderaSkaffa dig en städerska! Jag har en liten pigg o glad ung tjej som kommer varannan vecka o röjer i alla hörn! Min kropp klarar inte detta stora hus. Det är det bästa jag gjort!!!
SvaraRadera