Lever...

och tänk så jävla bra det är!
Om man begrundar alternativet.

Tackar för fina kommentarer. Jag är ju inget utan er.
En blogg lever ju tack vare helt fantastiska följare och kommentatorer.
Det är då rösten når fram. Får kontakt. Blir sedd.

25 personer ramlar in på söndag. Sonen blir 17. Vi har hållit det kort. Tårta, fika, bullar på eftermiddagen. Dom som stannar, sjunger och pratar vidare får varmkorv med ALLT. Det vill säga -gurkmajonnäs, räksallad, bostongurka, rostad lök, tre sorters senap och ketchup så klart. Och vin.

Kan det bli bra.
Vet inte. Det ger sig.
Nu - repa kraft. Fakturera. För pengarna tar slut. När man inte har jobb. Konstigt, va?
men jag har några tusen att få in. Och så tar man bort momsen. Och hälften i skatt och egenavgifter.
Heja - heja - 400 spänn!

...och då ser jag det positivt! :)
För jag försöker göra det. Hela tiden. Det är svårt. Men - jag vill inte behöva mista en närstående eller få cancer för att förstå att livet är här och nu. Jag vill fan fatta det nu.
Jag är 46. Och borde vara klok.
Basta.

Mmm.. precis som jag brukar säga - Basta! Det får vara nog nu!
Hörni?
Jag gillar er. Tack för att ni finns!