Jahaja. Vad hände med alla goda föresatser? Vad hände med tvätthögen?
Tja, ingenting. Böjde mig ner i häromdagen och skulle skrapa av en tallrik från omelettrester - ja, ner i sophinken under diskbänken.
Skulle jag inte ha gjort. Eller jo, förstås. Annars kleggar ju diskmaskinen igen.
Men min rygg valde att ta lite semester, just där och då.
Hugg! sade ryggen.
Ajfansjäääävlar! sade jag.
Det är ju tur att jag har ett rätt stillasittande jobb, för de jobb jag har måste jag åka till. I frilans/egenföretagarbranschen ringer man inte och säger att man inte kommer.
Fast ibland önskar jag att jag hade ett sånt jobb. Tänk att kunna ringa och säga att man är sjuk.
Och så skickar dom pengar i alla fall!
Nä - slutgnällt. Jag älskar verkligen mitt arbete.
Sedär - jag har lyckats skriva ännu ett inlägg. Och ett vardagligt sådant. Ett rätt tråkigt.
Duktig Nica!
PS. Bilden är från en väninnas kök. Vill ju inte outa mitt eget, pratade med köket i går, och hon vill inte vara med på bild än. Inte förrän hon har bantat.
Trodde du inte att vi skulle hitta dig?
SvaraRaderaJodå.
Och glada blir vi!
Eller jag kanske ska tala för mig själv?
MEN jag kan inte lägga in några nya inlägg idag, så jag undrar varför blogger släpper in dig och inte mig...???
Puss på dig fina Nica ♥
Hihi, gulle. Har inte riktigt vågat...släppa ut nyheten än :)
SvaraRaderaVad konstigt med blogger - jag har kunnat fixa och trixa hela dagen, hoppas så att det löser sig - läääängtar efter dina njutningar, bilder och ord :)
Äntligen! Äntligen skriver du lite. Har ju saknat dig!
SvaraRaderaOch vardagligheter. Det är väl det som är roligast att läsa om.
Själv har jag bara sporadiskt skrivande hos mig. Skriver vissa dagar och andra inte alls.
Så glad att hitta dig!
♥
Memoria, Arista, Isabelle